Frippan på Foppan.

Jag glömde ju!

Jag har ju klippt mig, eller rättare sagt Quazi har klippt mig. Det blev fab. Che-che-check it out.


Så ser jag då ut nu, lite kortare och lite snyggare.

Back on the train track.

Tiden går fort när man har roligt, men även nu.¨

Efter en lång helg med mycket rep, instudering kan man till och med kalla det, och väldigt lite sömn så är jag äntligen på väg hem till min kära storstad. Det har gått bra trots tidsbrist och improvisationshistorier och så fort jag listar ut hur i hela fridens torg man får in videos på bloggen utan att lägga upp dom på youtube kan ni få se vad jag har skapat för ett mästerverk. Om jag höjer era förhoppningar nu så är det meningen. Det blir så mycket mer av ett antiklimax då.

Nu ska jag fakturera, koreografera och förhoppningsvis se på Twilight (tack Quazi) innan jag kommer hem.
More info later.


Y-dance? in action på en dansfestival i Frankrike i stycket Skogen.

Nattåget - ett äventyr i HD-format

Det här ska lätt bli en film. Det har potential att bli något extraordinärt. (Sen i vilken ände på skalan det hamnar på återstår att se).

Introt:
Det började med att jag kom till Centralen och alla biljettautomater var trasiga. Det är lagomt roligt. Men så såg jag en liten incheckningsdisk men det var ganska kört där också. Den var tydligen till för dom som ska ha liggvagn. Jävla lyxlirare. Mig skickade dom till tåget och sa att det löser sig där med biljetten. Eftersom att jag visste vilken plats jag hade bokat så styrde jag kosan mot vagn 54 och plats 55 och började banka på vad som såg ut att vara en sovkupé. Jag hade rätt. När jag och alla omkring började ana oråd så ringde jag päronen och dubbelkollade och det var ju klart att pappa Forsberg hade bytt plats på allt. Börja om från början, börja om pånytt tänkte jag när jag likt en baglady med en väska full med vapen kånkade mig fram igenom tåget. Väl på (rätt) plats så satt en 40-taggare där och flaxade med sin biljett. Jag hade ju inte direkt något att sätta emot så jag tog en plats där det fanns.
I ett tåg där alla sover så hamnade jag naturligtvis bredvid två medelålders par, inte helt olika mina egna päron, som satt och drack Norrlands Guld. Dom var sjukt fascinerade över mina skidor, och ännu mer fascinerade när dom fick veta att det var värjor. Sen tog diskussionen fart och gick via sportfäktning till stuntshower och vidare mot dans. Många hade kanske blivit rädda, speciellt för karlen mitt emot som sover som en säl, men jag är konstnär. Och detta, mina vänner, det kommer att bli konst.

Det roliga är att allt detta hände innan tåget började rulla.

Jag återkommer med mer spännande detaljer och eventuellt en filmaffisch. Nu ska jag jobba.

Andersson kan ju om han vill.

Blev utmanad med en brand new utmaning skapad av självaste 881029 - Andersson.
Såhär kommer den:

Regler:
Svara på påståenden på riktigt. Inte tjaffs eller påhitt. Varje fråga ska besvaras med en bokstav ur ditt för- och efternamn så att det lodrätt bildar ditt namn. Fattar ni fortfarande inte så kan ni se hur jag har gjort nedan. 

Mitt namn:                         Johan Forsberg
En skådespelare:           Ola Forsmed
En film:                              Hannibal
En maträtt:                        Antrekå
En frukt:                             Nektarin

Något jag hatar:               Fel sorts fisk
En TV-serie:                      Oprah
Alkoholsort:                       Rävgift
Ett pojknamn:                   Stefan
Ett land:                             Bulgarien
Något jag är:                    Extraordinär
Något jag kan se nu:      Riktigt bra ut
En butik:                           Gigantti


P.S. Om ni saknar påståenden för att era namn är längre än mitt så lägg till egna alternativt om ni tar bort påståenden. D.S

Nat
Linnea
Malin


Ni kör hårdast, men om någon annan vill så!

Lycka är att lägga mycket pengar på något

Och absolut inte ångra det.

Idag har jag äntligen spontanköpt en dator. Vilket egentligen inte är så spontant som det låter eftersom jag verkligen behövde en dator men fort gick det.
Förstår fortfarande inte hur jag stoppar in kamerans minneskort i kortläsaren (det är en 5-in-1) så det blir inga bilder riktigt än. Men denna bild hittade jag på nätet på min fabulösa skapelse. Jag ska kalla den för Quasi.


Aint she a beauty?

Jag har lekt med den hela kvällen och inte alls gjort det jag borde ha gjort. Men jävlar vad jag är nöjd.

That's all, folks!

Ja, nu har det så faktiskt hänt. Ännu en era har gått i graven med sin galjonsfigur. Min dator har kastat in bildskärmen.

Så det är bara att köpa en ny och det ska jag banne mig göra.  Försökte redan idag men dom var så koncentrerade på att sälja datorer så dom såg inte att jag stod där i min 22-åriga prakt och träningskläder. Hade dom gjort det kanske dom hade insett att jag inte har råd att köpa en dator för hur mycket pengar som helst.

Har nu varit på Friday's för lite quick fix och nu sitter jag i bushen på Lidingö hos Andersson av någon outgrundlig anledning. Har betalat mina räkningar och nu ska jag sova för att gå upp om mindre än sex timmar och repa (fyfan för dig Robin). Det är inte gala.

Men imorgon ska jag köpa en dator! Det är gala!

Nej, nu lägger jag ner.

Nu är det såhär va.

Här gör man allt som kropp och själ tål och klarar av för att utvecklas och bli en bättre människa. För att få någonting tillbaka av världen. Men nu tar det slut.
I förrgår hjälpte jag en förvirrad gammal dam att i snöstormen ringa en taxi. Jag slog ett slag för medmänsklighet. Som tack så kom jag hem, min dator pajar och jag tänker att det var väll själva fan. Då bestämmer sig min telefon för att radera 203 av mina kontakter sådär för skojs skull. (Som om det inte räckte med ett exploderat cykeldäck och ett uppgiven brödrost).

Mitt liv är officiellt över. Jag har ingen kontakt med omvärlden eller mig själv för den delen. Jag har isolerat mig själv till en gråtande puppa av sängkläder, sprit och självömkan. Jag vet inte om det är en radonläcka i huset eller om världen bara har bestämt sig för att det är min tur nu. Jag säger bara det, att nu lägger jag ner.

Men världen, jag varnar dig. I´m gonna go out with a bang.


Tanzen ein bisschen, howdy-ho!

Nu ska jag iväg och repa och jag vet inte riktigt än vad vi ska göra, men det här är iaf min inspiration;

Det här kan vara det vidrigaste jag någonsin har sett. Men jag ska använda det i min konst goddammit!

Det finns en framtid!

Idag när jag stod på bussen på väg hem från det fängelse som jag kallar skola så klev det på en barnfamilj.
Man skulle kunna tro att jag skulle få någon slags panikattack och börja sparka på barnen eller skrika obsceniteter. Men nejdå.
Den ena ungen var helt tyst. Och den andra, hon pratade. Dom var väl kanske 3 och 5 och den äldre började prata om att hon skulle gifta sig.
Då säger mamman; "Men du måste ju ha någon att gifta dig med, har du valt ut någon kille? Eller tjej för den delen?"

Snacka om att ändra nästa generations uppfattning. Det är väl klart att om föräldrar uppfostrar ungarna så blir det helt naturligt till slut. Och hon ville för övrigt gifta sig med sin bästis Alice. Och hennes pappa skulle bli kung, och hon drottning medans lillasyster och mamma var betjänare och gjorde allt hon bad om. Fantastiska ungar.

Nej nu ska jag kanske ta och klippa mig, vi ser väl vad som händer. Mot Folkets!

Duktig pojke

Nu ska jag vara ovanligt okarismatisk och faktiskt ta och fälla in klövarna även vid denna tidiga timma. Kanske inte tidigt för er men i min värld, där jag och de mina cirkulerar, där går vi och lägger oss tidigast efter tolv. Notera klockslaget nu.

Det blir nog bra det här. Börjar ju repa åtta och håller på till fem, men å andra sidan så är fredagar roligast.
Morgondagens schema lyder som följer;

6:30 - gå upp
7 - ringa och väcka Jocke
8-9 - rep med Robin
9-10 föreläsning om någon modern historia
10:30 - 12:15 balett med kära Ane Marie
13:00 - 13:30 rep med Hannes
13:30 - 15:15 jazz med Val
15:30 - 17:00 teater med fröken Gustafsson
17:00- whenever är det väl fest eller liknande. Ett litet alkoholiserat inslag ska jag nog kunna klämma in.


Avslutar med detta fantastiska foto från våran CalypsoFossedans till Under the Sea.

Utmaning (tidsfördriv snarare)

Regler:
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, inga hittepåord eller lögner!

1. Vad heter du?Johan
2. Ett ord på fyra bokstäver: Jodå
3. Flicknamn: Jolanda
4. Pojknamn: Josef
5. Yrke: Jägermeisterbryggare
6. Färg: Jasminrisvit
7. Klädesplagg: Jeans
8. Mat: Jämnvarm pannkaka
9. Sak i badrummet: Jättedyrt schampoo
10. Plats/stad: Jokkmokk
11. En orsak att vara sen: "Jag blev överkörd av en buss full med hamstrar!"
12. Något man skriker: "Jävlar i min låda anåda!!"
13. Film: Jumanji
14. Något man dricker: Jos
15. Band: Just D
16. Djur: Järv
17. Gatunamn: Järvvägen
18. Bil: Jaguar
19. Sång: Joooo, you got you got you got what I want
20. Aktivitet med mer än en deltagare: Julklappsutdelning (förhoppningsvis med mer än en deltagare)

Känn er utmanade!


Sova punkt nu.

Fick för ett litet tag sedan veta att jag ska vara på skolan en timme tidigare för att repa imorgon. I day.
Godnatt!

Incapable

Känner jag mig nu. Jag har tonvis med saker att göra men oförmögen till att göra det. Någon som har ett tips?

Imorgon ska vi repa på operan hela dagen så vi får ingen klass då heller, det suger hårt. Jag ska nog ha en egen stång faktiskt. Jag måste dansa balett annars får jag panik. Har ni så angående något?
Väckningspatrullen knäcker förresten, we get the job done så att säga.

Nej, nu är det Project Runway. Mina favoriter är alltid dom snygga killarna.

Då var det roliga slut.

Mello är över för iår, men den stora slutsmällen är ju kvar. Men det är en enskild högtid.
Hysteriskt bra final även om min favorit för kvällen för Sarah Dawn Finer.


Det blir spännande att se hur det går för henne. Jag är nöjd iaf. 

För mig så hade hon, Måns, Sarah eller Alcazar fått vinna så det spelar ingen större roll.
Nu ska jag iväg och repa, vilket tyvärr gör så att jag missar voguingworkshopen som Soffan har ordnat. Men det kommer fler tillfällen i livet. Jag behöver inte bli bäst på det just nu. Det tar jag när jag bor i NY.

Ta for now.

Back on track.

Nu jävlar blir det åka av. Nu när jag har spytt upp allt jag ägt och har så ska jag börja på ny kula. Men det jag åt för att bli bättre räknas inte, för det var det enda jag kunde äta som var bra för magen.

Och lördag räknas inte heller för då är det final. Men i övrigt så.

Mitt första mål mat gick ner men det ska bli intressant att ha Eythan hela morgonen när jag sedan i söndags sammanlag har ätit en frukost och två middagar. Energin är liksom inte på topp. Och vad som händer i skolan vill jag inte ens tänka på.

Nu är det all in.
 
Detta är mitt mål.

Jag har bajsat!

Det kanske låter äckligt, men om du inte har gjort det på fem dagar är det efterlängtat.
Jag tänkte att ni kanske ville veta.

Idag mår jag faktiskt bra, men har ju fortfarande i princip inte ätit något sen i lördags så idag ska jag äta lite och städa bort alla bakterier så blir det nog skola imorgon!

Magsjuka/Matförgiftning/Murphys lag

Vettefan vad det beror på men sen igår så har jag spytt femton gånger. Ungefär, jag tappade räkningen idag.
Sjukt dåligt timing. Jag som inte ens spyr på fyllan har nu spytt mer på ett dygn än de senaste tio åren.

Har ni några tips? Jag ska nämligen stå på scen på onsdag.

Nu undrar jag vad ni tycker igen.

Vi har ju instudering som det så fint heter, vilket är rep i princip inför det vi gör på våran slutföreställning.
Nu är det så att dom har gjort nya regler, så om du har för dålig närvaro på morgonklasserna (inte dans, utan teori eller fys) så får du itne vara med på föreställningen. Men du måste gå på instuderingen.

Jag har 67% sen några veckor tillbaka. Sen jag fick veta det har jag varit där varenda morgon. Deras egna lilla gräns går på 70%. Då får man en varning om att man måste bli bättre eller så är du också cuttad. Jag fick inte ens en varning utan efter att våran instuderingsperiod har börjat så kommer rektorn någon minut innan klass och säger att jag är understudy. Vilket innebär att jag är där och lär mig allt men får inte göra det. Hur bitter blir man liksom?
Lägg då till en koreograf vars rörelsemönster jag älskar, couturekläder och electrohouse och bitterheten bara stiger.

Min enkla fråga är, tycker ni att det är okej att göra så, eller borde jag ha fått en varning åtminstone? Det tycker jag.

Hur lång är din dag?

Mitt schema ser nu ut som följande:

Måndag: 9-17 skola, 17:30- 21 rep
Tisdag: 9-15:30 skola, 15:30- 18:00 operan , 18:00- 21:00, annat rep.
Onsdag: 9-17 skola, 20-22 rep
Torsdag: 9-15:30 skola 15:30-18:00 operan, 20-22 rep.
Fredag 9-17 skola, 18-22 rep
Lördag: 9-21 rep
Söndag: 9-21 rep

Och ni vill inte ens veta hur nästa vecka ser ut. För att inte tala om allt rep på luncherna.

RSS 2.0