Bipoläriteten drabbar oss alla ibland.

Ibland undrar jag inte om jag inte är lite bipolär. Men skillnaden är ju att mina svackor inte går i perioder utan från dag till dag. Skumt är det i vilket fall som helst.

Idag har således varit en alldeles fantastiskt dag. Sådär rosa och bubblig och luddig som det alltid är i sagor.
Det började med att jag försov mig men inte alls brydde mig, sen så hade jag en jätteskön balettklass där jag log mig igenom hela stången. Kroppen var på topp trots det faktum att klockan var halv elva på en måndag. (Jag tror det beror på min vita helg, men jag har lite svårt för att erkänna det) Jazzen gick okej, och på kontaktimpron (det är som improvisation fats man ålar på varandra. Lätt sexuellt för utomståendes synvinkel) så satt jag för jag inte ville riskera något.

Så dagen var lugn och skön och följdes av ett utvecklingssamtal med en av mina favoritlärare (vid det här laget är snart alla mina lärare det). I just detta fall var det Jessica som har oss i teater. Jag tycker hon är så fruktansvärt bra och jag älskar hennes sätt att se på teater och lära ut det. Hon hade bara positiva saker att säga och det var jätteskönt att hon ser att jag jobbar och faktiskt har en satsning i teatern också. Det känns verkligen som att jag har och kommer utvecklas inom teatern och det tyckte hon med. Så nu ser jag med spänning fram emot nästa utmaning och jag ska verkligen gå all in, med kropp, själ och intellekt. Tack KVT säger jag bara, snacka om att ha preppat mig bra.

Teatern kommer bli mitt andra mål när jag inte kan dansa längre, eller när jag vill söka något nytt.


Dramaten here I come säger jag bara, och Monica och Anne, börja skissa på galaklänningarna!

Nu kanske ni trodde att min dag var slut men ikke da som norskorna skulle ha sagt. Jag och David var nämligen och såg Extended Dance Theatres föreställning på Maxim där Zain, Bianca, Emma, Ana, Therese C, Gabbe, Malin, Viktor, Therese F och Niklas var med. Eller ja, Niklas hade brutit en tå så han gick in och gjorde ett lyft och gick sen ut igen för att komma in och tilta.
Men alla var jätteduktiga och det är så kul att få se hur alla har utvecklats. Speciellt roligt också att se Emma som aldrig är dansare utan bara lärare. Hon kan ju liksom dansa också, och jävligt bra.
Maris nummer är helt galet, heeelt galet. Så jävla bra.

Kvällen var inte slut där heller utan det tredje hjulet (jag alltså) svansade efter de lyckliga tu (Zain och David) och tog en kaffe och vi snackade skit tills klockan var senare än jag borde vara ute en skolkväll.
Men grymt trevligt hade vi, och jag är så glad att jag bor i Stockholm där man kan dricka kaffe till elva på en vardag och där staden är vaken när man rör sig ute på kvällen. Det är så jävla mysigt.

Nej, nu ska jag verkligen sova gott om jag kan vill säga. Tog en stor latte (och då menar jag typ en liter) som dom sedan kom och fyllde på med vanligt svart kaffe innan dom stängde så jag har nog koffeinchock månaden ut.

Vi får väl se om jag lyckas.
Godnatt!

Kommentarer
Postat av: Monika

Tänke mig en orange. Ok? ;-))

2008-10-21 @ 10:53:21
Postat av: Nat

"Jazzen gick okej, och på kontaktimpron (det är som improvisation fast man ålar på varandra. Lätt sexuellt för utomståendes synvinkel) så satt jag för jag inte ville riskera något."



Hahahah jag skrattar ihjäl mig! Så jävla klockrent :D

2008-10-21 @ 22:08:36
URL: http://nathalicious.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0