Men jag tror väl.
Nu kan jag väl kanske skylla på spriten, men fan vad jag drömde sjukt inatt också!
Det är lite luddigare denna gång, men jag var på ackis, och jag och min vän Elisabeth (norsken) kom på en helt fantastisk idé.
Eftersom alla i min dröm betalade ackisavgiften kontant, så fanns det ju en massa cash där. Så när lärarna, och då speciellt Jeanette Bolding (av någon underlig anledning hade hon en stor roll i min dröm), hade tagit emot pengarna, så borrade vi ett hål i tegelväggen.
Det hålet blev en hemlig dörr, som man inte såg om man bara kollade på väggen, och den ledde in till lufttrumman(dom som dom alltid kryper i på film ni vet), så vi snodde 30000 varje gång någon lämnade in pengar, och vi lyckades bra. Men det var nära att Bolding kom på mig en gång, men Bettan höll vakt!
Nevertheless, när pengarna var slut, så var det tydligen studioföreställning. Och av någon anledning så hade Fernando mixat min musik, men bestämde sig att mixa den lite som han ville, så den var typ tre minuter längre än tänkt. Så jag fick improvisera, men sen missade jag min entré av någon anledning som jag tror hade med pengarna att göra.
Sen gick hela showen åt skiten.
Jag vet inte riktigt om det är ett omen men jag tror att Fernando iaf beror på att jag såg han i QX igår kväll.
Fast det borde ju vara lite positivt, för antingen får jag pengar, men showen går skit. Eller så går showen bra och jag är fattig. Let's wait and see, shall we?
Nu är det btw repris på SYTYCD -Scandinavia... jag kan ju inte få nog av mig själv. Även om jag bara är med här och var i bakgrunden. Men jag sitter och gläds åt dom fantastiska dansarna som där med mig. Junior, Emma, Lisa, Bianca, Sofia, Oskar, Suzi, Bettan och alla andra.
Peace out!
Det är lite luddigare denna gång, men jag var på ackis, och jag och min vän Elisabeth (norsken) kom på en helt fantastisk idé.
Eftersom alla i min dröm betalade ackisavgiften kontant, så fanns det ju en massa cash där. Så när lärarna, och då speciellt Jeanette Bolding (av någon underlig anledning hade hon en stor roll i min dröm), hade tagit emot pengarna, så borrade vi ett hål i tegelväggen.
Det hålet blev en hemlig dörr, som man inte såg om man bara kollade på väggen, och den ledde in till lufttrumman(dom som dom alltid kryper i på film ni vet), så vi snodde 30000 varje gång någon lämnade in pengar, och vi lyckades bra. Men det var nära att Bolding kom på mig en gång, men Bettan höll vakt!
Nevertheless, när pengarna var slut, så var det tydligen studioföreställning. Och av någon anledning så hade Fernando mixat min musik, men bestämde sig att mixa den lite som han ville, så den var typ tre minuter längre än tänkt. Så jag fick improvisera, men sen missade jag min entré av någon anledning som jag tror hade med pengarna att göra.
Sen gick hela showen åt skiten.
Jag vet inte riktigt om det är ett omen men jag tror att Fernando iaf beror på att jag såg han i QX igår kväll.
Fast det borde ju vara lite positivt, för antingen får jag pengar, men showen går skit. Eller så går showen bra och jag är fattig. Let's wait and see, shall we?
Nu är det btw repris på SYTYCD -Scandinavia... jag kan ju inte få nog av mig själv. Även om jag bara är med här och var i bakgrunden. Men jag sitter och gläds åt dom fantastiska dansarna som där med mig. Junior, Emma, Lisa, Bianca, Sofia, Oskar, Suzi, Bettan och alla andra.
Peace out!
Alltså, skoja inte.
Jag dör. Jag hoppas David är ok!
Jag är för full!
Jag är för full!
Vad fan åt jag igår egentligen?
För jag har verkligen drömt det sjukaste inatt.. verkligen.
Som vanligt när man har drömt så är det lite luddigt, men jag ska försöka komma ihåg det mesta.
Det började med att vi var som på en öde ö, fast samtidigt hemma hos en av mina barndomskompisars mor och farföräldrars hus? (Om ni blev förvirrade nu, så vänta bara)
Det var någon slags skräckfilm/Robinsonexperience, fast det slutade med att jag och min barndomskompis, som btw är rätt het, hade sex. Jättekonstigt. Men vi blev hela tiden avbrutna av hans mor och farföräldrar som inte alls verkade bry sig att det låg två nakna killar där, som i sin tur inte brydde sig om att dom kollade på. Väldigt konstigt.
Sen av någon anledning var jag i typ 1800-tals England, fast inte i England.
Vi var nämligen på andra sidan Engelska Kanalen, fast inte i Frankrike, utan i Sverige. Och min bästa kompis, Helen Hörnfeldt var Helen Sjöholm som i sin tur såg ut som TV-stjärnans Anna Mourou. (Ber om ursäkt för eventuell felstavning).
Helen Sjöholm finns ju längre ner sjungades Gabriellas sång, så här är Anna.
Iaf, så av någon outgrundlig anledning så skulle Engelsmännen kidnappa denna Helen/Helen/Anna, och till sin hjälp hade dom en apparat som gjorde att det blev en jord(nu snackar vi blomjord)väg mellan vart vi var och England.
Vägen var bred till en början, men efter några mil smalnade den av för att i slutet bara bli typ en skollinjal bred, ni vet, 30cm.
Och jag har ju nyss haft en traumatisk upplevelse på vatten (Tallink) så det var jobbigt för mig i drömmen att behöva ge mig iväg för att rädda denna hybridkvinna. Men jag gjorde det genom att, trots att det var 1800-tal, tolka bakom någon slags bil/linbana.
Jag minns att jag i slutet, när vägen blev smal, skrek "VI KOMMER ATT DÖ, DET ÄR HAJAR HÄR, AAAAAAH!!"
Och det var väldigt omtumlande för mig, jag mådde inte bra.
Men, när vi kom fram, så gick bil/linbanan rätt in i ett hus (ni vet som sittliftarna gör i fjällen) och the bad guys som jag tolkade efter slog i taket på den, där det även stod; "Dans, dansare, dansast", fast på engelska.
Jag smög in, och därinne är det en stor kyrka och min väninna Helen/Helen/Anna, blir tvingad till att sjunga, så hon tar en ton. Och alla börjar böla. Då ser jag min chans, så då smiter jag fram, tar henne och rymmer tillbaka till var vi nu kom ifrån.
Och precis då vaknar jag, av ett en annan vän till mig ringer, också vid namn Anna.... skumt.
Well, om någon vet vad detta kan betyda, så hör av er till mig.
Jag är nämligen bara sjukt förvirrad just nu.
Ta-Ta For Now.
Som vanligt när man har drömt så är det lite luddigt, men jag ska försöka komma ihåg det mesta.
Det började med att vi var som på en öde ö, fast samtidigt hemma hos en av mina barndomskompisars mor och farföräldrars hus? (Om ni blev förvirrade nu, så vänta bara)
Det var någon slags skräckfilm/Robinsonexperience, fast det slutade med att jag och min barndomskompis, som btw är rätt het, hade sex. Jättekonstigt. Men vi blev hela tiden avbrutna av hans mor och farföräldrar som inte alls verkade bry sig att det låg två nakna killar där, som i sin tur inte brydde sig om att dom kollade på. Väldigt konstigt.
Sen av någon anledning var jag i typ 1800-tals England, fast inte i England.
Vi var nämligen på andra sidan Engelska Kanalen, fast inte i Frankrike, utan i Sverige. Och min bästa kompis, Helen Hörnfeldt var Helen Sjöholm som i sin tur såg ut som TV-stjärnans Anna Mourou. (Ber om ursäkt för eventuell felstavning).
Helen Sjöholm finns ju längre ner sjungades Gabriellas sång, så här är Anna.
Iaf, så av någon outgrundlig anledning så skulle Engelsmännen kidnappa denna Helen/Helen/Anna, och till sin hjälp hade dom en apparat som gjorde att det blev en jord(nu snackar vi blomjord)väg mellan vart vi var och England.
Vägen var bred till en början, men efter några mil smalnade den av för att i slutet bara bli typ en skollinjal bred, ni vet, 30cm.
Och jag har ju nyss haft en traumatisk upplevelse på vatten (Tallink) så det var jobbigt för mig i drömmen att behöva ge mig iväg för att rädda denna hybridkvinna. Men jag gjorde det genom att, trots att det var 1800-tal, tolka bakom någon slags bil/linbana.
Jag minns att jag i slutet, när vägen blev smal, skrek "VI KOMMER ATT DÖ, DET ÄR HAJAR HÄR, AAAAAAH!!"
Och det var väldigt omtumlande för mig, jag mådde inte bra.
Men, när vi kom fram, så gick bil/linbanan rätt in i ett hus (ni vet som sittliftarna gör i fjällen) och the bad guys som jag tolkade efter slog i taket på den, där det även stod; "Dans, dansare, dansast", fast på engelska.
Jag smög in, och därinne är det en stor kyrka och min väninna Helen/Helen/Anna, blir tvingad till att sjunga, så hon tar en ton. Och alla börjar böla. Då ser jag min chans, så då smiter jag fram, tar henne och rymmer tillbaka till var vi nu kom ifrån.
Och precis då vaknar jag, av ett en annan vän till mig ringer, också vid namn Anna.... skumt.
Well, om någon vet vad detta kan betyda, så hör av er till mig.
Jag är nämligen bara sjukt förvirrad just nu.
Ta-Ta For Now.
You know you love me...
American Pie 2 på tv.
Det är det mest spännande som har hänt på hela dagen tror jag.
Var och köpte plastfickor till min viktiga pärm, hon i kassan slog fel, så det blev billigare, men jag sa inget.
Does that make me a horrible person?
Nej, imorgon får jag celebert besök från Sundsvall och jag ska äntligen dansa. Det blir Ryknow och rep med Bitchen, min alldeles egna favoritbitch.
Jag säger då det, tur att det finns internet och åtta flaskor Laua Viin.
Nu ska jag återgå till min main event of the evening.
Som sagt, "You know you love me..."
XoXo
Gossip Girl
"Those are the 66 colours of my bedroom.."
Pluspoäng till den som tar det citatet.
Jag vill börja med ett "holla" (Jag vet, kan man vara mer ghetto än mig? Skulle inte tro det) till min vän Anna J, som faktiskt fyller år idag. Hela 21 år blir hon nu.
Jag vill börja med ett "holla" (Jag vet, kan man vara mer ghetto än mig? Skulle inte tro det) till min vän Anna J, som faktiskt fyller år idag. Hela 21 år blir hon nu.
GRATTIS!!
And now for something completely different (ytterligare pluspoäng att ta), så borde jag verkligen städa. Ni som har varit i min s.k. lägenhet vet vad som gäller. Det blir liksom aldrig rent, hur mycket man än städar.
Om man då är som mig, pedant, så slutar det med att man inte kan sova, för att man måste städa, man kan inte äta, för man måste städa, och man har till slut inget liv, för att man måste städa.
Men jag tycker om att städa.
Jag ska städa nu, och kanske sortera företagspapper, men för att liva upp stämningen lite och påminna om bättre tider, så bifogar jag en bild från Tallink, på mitt fantastiska resesällskap och jag.
Detta är den enda bilden på oss alla, haha.
Nej, nu ska jag göra något lite mer spännande. Jag bloggar om det när jag vet vad det är.
Och en sista pluspoängare, som jag vet att åtminstone en av mina trogna fans kommer kunna. (Den här är till dig, du vet vem du är)
"There'll be bananahammocks everywhere!!"
And now for something completely different (ytterligare pluspoäng att ta), så borde jag verkligen städa. Ni som har varit i min s.k. lägenhet vet vad som gäller. Det blir liksom aldrig rent, hur mycket man än städar.
Om man då är som mig, pedant, så slutar det med att man inte kan sova, för att man måste städa, man kan inte äta, för man måste städa, och man har till slut inget liv, för att man måste städa.
Men jag tycker om att städa.
Jag ska städa nu, och kanske sortera företagspapper, men för att liva upp stämningen lite och påminna om bättre tider, så bifogar jag en bild från Tallink, på mitt fantastiska resesällskap och jag.
Detta är den enda bilden på oss alla, haha.
Nej, nu ska jag göra något lite mer spännande. Jag bloggar om det när jag vet vad det är.
Och en sista pluspoängare, som jag vet att åtminstone en av mina trogna fans kommer kunna. (Den här är till dig, du vet vem du är)
"There'll be bananahammocks everywhere!!"
Det där ska fan vara ett minne blott snart!
Lyckan varar inte länge.
Det var ju typiskt. Precis när jag trodde att jag skulle börja bli bättre, så ringer läkaren och säger att dom har tittat noggrannare på röntgenbilderna.
Den gamla frakturen som jag hade, har tydligen inte läkt som dom tror vilket innebär att jag måste göra en skiktröntgen. Visar den att det är felläkt, det vill säga att jag har en liten bit ben som inte sitter fast i den andra lilla biten ben den ska sitta i, så måste jag operera foten.
Tough luck va? Vi får väl se vad som händer.
Håll tummarna.
Den gamla frakturen som jag hade, har tydligen inte läkt som dom tror vilket innebär att jag måste göra en skiktröntgen. Visar den att det är felläkt, det vill säga att jag har en liten bit ben som inte sitter fast i den andra lilla biten ben den ska sitta i, så måste jag operera foten.
Tough luck va? Vi får väl se vad som händer.
Håll tummarna.
Så jag trodde jag kunde dansa...
Jag dör. Jag syndes inte så mycket men när jag syndes såg det väl okej ut.
Däremot så kan man ju hitta solot på internet, och jag ska inte ljuga, jag älskar att se mig själv.
However, så är jag inte lika bra som jag tror. Haha.
Eller jo, men det ser inte ut som jag tror. Men det är så man växer.
Här kommer iaf en länk till mitt solo.
Enjoy!
http://kanal5.se/web/guest/webbtv/k5videoplayer/single/20709/none/
Däremot så kan man ju hitta solot på internet, och jag ska inte ljuga, jag älskar att se mig själv.
However, så är jag inte lika bra som jag tror. Haha.
Eller jo, men det ser inte ut som jag tror. Men det är så man växer.
Här kommer iaf en länk till mitt solo.
Enjoy!
http://kanal5.se/web/guest/webbtv/k5videoplayer/single/20709/none/
Tallin - 08 (FIBIT)
Vart ska jag börja liksom?
En dag i inte så soliga mars, bestämde sig Linnea och Zain att dom skulle återskapa den fantastiska Tallinkryssningen dom var på några veckor tidigare.
Tallink (och Space bar) stod redo och vi var åtta Estlandshungriga dansare från Balettakademien som skulle göra stan, and then some.
Det började söndag kväll, då vi samlades och for ut till Frihamnen och jag naturligtvis hade den största väskan (jag vill inte ens bifoga en bild på den). Det skulle vara bra ur ett få-plats-med-mer-sprit perspektiv, men jag fyllde ju upp den med kläder, som jag inte ens använde. Men jag hade kunnat om jag ville.
Och ett råd till er som funderar på att göra samma sak, som jag inte följde men borde ha gjort, är att inte kolla på folk förrän du är full. FYFAN!
Väl på båten och i hytten så kom ju jag på att jag är rädd för vatten, så det var inte lång tid till den första drinken (tax-free, hell yeah). Och redan vid, ja vad kan klockan ha varit, åtta? så var vi aspackade. Sen fortsatte det till klockan fyra då det grymmaste stället av alla (samt det enda), SPACE BAR AND DISCO, tyvärr stängde.
Inte nog med att spriten kom i 1,75liters förpackning, den hade handtag också.
Förutom den flaskan, så hade vi en liter Razz, en liter Kosken Green Apple (I KNOW, taxfree äger), en liter Sourz Apple, samt en platta öl. Och det kändes som att jag missade något nu, men det kanske dyker upp på något kort.
Dåså, kapitel två, Tallin!
Innan jag fortsätter vill jag påpeka att denna historia är kraftigt redigerad för att skydda vissa människor, samt att jag är för sliten för att skriva utförligt. Fråga om ni undrar.
Varför åker man till Tallin? Ja, det var en utav frågorna vi ställde oss när vi klev i land (och jag hoppat på mina jävla kryckor). Det kan vara Hesburger, det kan vara för att FIBIT, det kan vara sexshopparna med poppers, eller så är det spriten. För oss var det allt det.
Efter att ha gjort Tallin by kryckor, så gick vi till spritaffären innan vi klev på båten.
Detta är resultatet:
Typ 40% av flaskorna är mina, och då är det där bara Tallininköpt, inte taxfree inkluderat.
Flarrorna här ovan är dessutom bara gayrummets.
Ja, ni hörde rätt, vi hade ett gayrum och ett straightrum. Och det där var bara våran sprit.
Fast inte Linneas. Så det var min Zains och Davids alkohol helt enkelt.
Fast mest min och Zains.
Anyhoo, så var ju inte det det enda. Vi poppade ju också. Som fan. Och det ägde hårt. Mer säger jag inte om det.
Påväg tillbaka så blev det efter lite sömn till slut party, pop och dans igen. Dom hittade även en kundvagn dom skulle skjutsa mig i, men nån tog den. Så jag haltade utan kryckor, men det är lugnt, det gjorde inte alls ont.
Classy huh? Notera tobleronen i handen. Det är dansardiet det, sprit och choklad.
Kapitel tre, hemresa och höjdpunkter!
Påvägen hem hände inte jättemycket, det var samma lika fast plus böffe, pop, vågor (fyyyyyyfan) och naturligtvis Cathrines fantastiska krasch med spegeln.
Vi hade ju också fastfoodrestaurangen 25H, och nej, det är inte felstavat. Det heter så. På riktigt.
Hamburgarna vet vi inte vad det var för kött i, men misstankarna gick från katt via svamp till människa.
Roligaste med dagen efter när vi ska upp och gå till taxfree en sista gång (man vill ju vara säker på att man fått med sig allt), var att se Tigerklo och Carin i mjukisar redo att åka till Bonachela. I day!
Taxfreen by the way, och då menar jag parfymavdelningen, och spritavdelningen också, kan vara känslig för både doft och smak att ge sig av till sådär dagen efter dagen efter natten på Tallink. Bara ett tips från coachen sådär.
Som sagt, jag hade kunnat skriva en hel C-uppsats om detta, men jag avstår. Däremot så lär jag komma på något roligt, eller hitta något roligt i min kamera som dyker upp under de närmsta dagarna, för det ska jag säga er.
Tallink, det sitter i.
En dag i inte så soliga mars, bestämde sig Linnea och Zain att dom skulle återskapa den fantastiska Tallinkryssningen dom var på några veckor tidigare.
Tallink (och Space bar) stod redo och vi var åtta Estlandshungriga dansare från Balettakademien som skulle göra stan, and then some.
Det började söndag kväll, då vi samlades och for ut till Frihamnen och jag naturligtvis hade den största väskan (jag vill inte ens bifoga en bild på den). Det skulle vara bra ur ett få-plats-med-mer-sprit perspektiv, men jag fyllde ju upp den med kläder, som jag inte ens använde. Men jag hade kunnat om jag ville.
Och ett råd till er som funderar på att göra samma sak, som jag inte följde men borde ha gjort, är att inte kolla på folk förrän du är full. FYFAN!
Väl på båten och i hytten så kom ju jag på att jag är rädd för vatten, så det var inte lång tid till den första drinken (tax-free, hell yeah). Och redan vid, ja vad kan klockan ha varit, åtta? så var vi aspackade. Sen fortsatte det till klockan fyra då det grymmaste stället av alla (samt det enda), SPACE BAR AND DISCO, tyvärr stängde.
Inte nog med att spriten kom i 1,75liters förpackning, den hade handtag också.
Förutom den flaskan, så hade vi en liter Razz, en liter Kosken Green Apple (I KNOW, taxfree äger), en liter Sourz Apple, samt en platta öl. Och det kändes som att jag missade något nu, men det kanske dyker upp på något kort.
Dåså, kapitel två, Tallin!
Innan jag fortsätter vill jag påpeka att denna historia är kraftigt redigerad för att skydda vissa människor, samt att jag är för sliten för att skriva utförligt. Fråga om ni undrar.
Varför åker man till Tallin? Ja, det var en utav frågorna vi ställde oss när vi klev i land (och jag hoppat på mina jävla kryckor). Det kan vara Hesburger, det kan vara för att FIBIT, det kan vara sexshopparna med poppers, eller så är det spriten. För oss var det allt det.
Efter att ha gjort Tallin by kryckor, så gick vi till spritaffären innan vi klev på båten.
Detta är resultatet:
Typ 40% av flaskorna är mina, och då är det där bara Tallininköpt, inte taxfree inkluderat.
Flarrorna här ovan är dessutom bara gayrummets.
Ja, ni hörde rätt, vi hade ett gayrum och ett straightrum. Och det där var bara våran sprit.
Fast inte Linneas. Så det var min Zains och Davids alkohol helt enkelt.
Fast mest min och Zains.
Anyhoo, så var ju inte det det enda. Vi poppade ju också. Som fan. Och det ägde hårt. Mer säger jag inte om det.
Påväg tillbaka så blev det efter lite sömn till slut party, pop och dans igen. Dom hittade även en kundvagn dom skulle skjutsa mig i, men nån tog den. Så jag haltade utan kryckor, men det är lugnt, det gjorde inte alls ont.
Classy huh? Notera tobleronen i handen. Det är dansardiet det, sprit och choklad.
Kapitel tre, hemresa och höjdpunkter!
Påvägen hem hände inte jättemycket, det var samma lika fast plus böffe, pop, vågor (fyyyyyyfan) och naturligtvis Cathrines fantastiska krasch med spegeln.
Vi hade ju också fastfoodrestaurangen 25H, och nej, det är inte felstavat. Det heter så. På riktigt.
Hamburgarna vet vi inte vad det var för kött i, men misstankarna gick från katt via svamp till människa.
Roligaste med dagen efter när vi ska upp och gå till taxfree en sista gång (man vill ju vara säker på att man fått med sig allt), var att se Tigerklo och Carin i mjukisar redo att åka till Bonachela. I day!
Taxfreen by the way, och då menar jag parfymavdelningen, och spritavdelningen också, kan vara känslig för både doft och smak att ge sig av till sådär dagen efter dagen efter natten på Tallink. Bara ett tips från coachen sådär.
Som sagt, jag hade kunnat skriva en hel C-uppsats om detta, men jag avstår. Däremot så lär jag komma på något roligt, eller hitta något roligt i min kamera som dyker upp under de närmsta dagarna, för det ska jag säga er.
Tallink, det sitter i.
SYTYCD!
Innan bloggen om Tallin-08 kommer så måste jag bara kommentera So You Think You Can Dance -Scandinavia!
Jag sökte ju som bekant till det programmet sådär på en höft och nu har jag lyckats nästla mig in i dels reklamen och dessutom till vinjetten i första programmet.
Om ni kikar på början av detta klippet här så ser ni mig snurra i någon sekund, jag har vit tröja, stora svarta shorts och svarta strumpor!
http://kanal5.se/web/guest/webbtv/k5videoplayer/playlist-name/SYTYCDS%2B101/none/
Och jag döör, hur söt är inte Emma liksom!
Btw så kan alla auditions ses på kanal5.se (produktplacering!) så efter ikväll så lär man kunna se mitt solo med, håll utkik, I know I will!
Jag sökte ju som bekant till det programmet sådär på en höft och nu har jag lyckats nästla mig in i dels reklamen och dessutom till vinjetten i första programmet.
Om ni kikar på början av detta klippet här så ser ni mig snurra i någon sekund, jag har vit tröja, stora svarta shorts och svarta strumpor!
http://kanal5.se/web/guest/webbtv/k5videoplayer/playlist-name/SYTYCDS%2B101/none/
Och jag döör, hur söt är inte Emma liksom!
Btw så kan alla auditions ses på kanal5.se (produktplacering!) så efter ikväll så lär man kunna se mitt solo med, håll utkik, I know I will!
I wanna be made...
Jag funderade på om jag skulle skicka in till Made på MTV, men sen kom jag på att jag ju bor i Sverige och redan kan allt..:D
Anyhoo, så har jag blivit helt besatt av att blogga! Typ sex inlägg på tre dagar eller nåt sånt.
Junior ville att jag skulle blogga om min frukost, så här kommer en bild.
Nu kanske ni tycker att jag obsessar över min fot och tycker väldigt synd om mig själv, och det gör jag också, så här kommer en bild på det.
Men, grejen är ju den att dom där fantastiska pillren gör att det känns bättre.
Så jag bifogar en bild på det också.
Ni vet vad dom säger, kameran lägger på fem kilo.
Idag vet ni trogna fans av min blogg (jag har väl en ca fem unika besökare varje dag) vad som händer eller hur?
Jo, det är så att jag, Zain, David, Tigerklo, Cathrine, Emelie, Carin och Linnea ska åka på en alldeles galet lyxig kryssning! Vart tänker ni säkert då. Jo, nämligen till Tallin!
Hela åtta timmar ska spenderas i Estlands huvudstad, och jag misstänker att större tiden kommer att spenderas i någon slags spritaffär/bar. Det kommer bilder sen, om inte här så på Facebook, var så säker!
Nej, nu måste jag nog ta och packa, båten går ju en viss tid, och jag har en tendens till att vara lite lätt sen ibland.
Jag säger som dom gör i Estland, Terve!
Anyhoo, så har jag blivit helt besatt av att blogga! Typ sex inlägg på tre dagar eller nåt sånt.
Junior ville att jag skulle blogga om min frukost, så här kommer en bild.
Nu kanske ni tycker att jag obsessar över min fot och tycker väldigt synd om mig själv, och det gör jag också, så här kommer en bild på det.
Men, grejen är ju den att dom där fantastiska pillren gör att det känns bättre.
Så jag bifogar en bild på det också.
Ni vet vad dom säger, kameran lägger på fem kilo.
Idag vet ni trogna fans av min blogg (jag har väl en ca fem unika besökare varje dag) vad som händer eller hur?
Jo, det är så att jag, Zain, David, Tigerklo, Cathrine, Emelie, Carin och Linnea ska åka på en alldeles galet lyxig kryssning! Vart tänker ni säkert då. Jo, nämligen till Tallin!
Hela åtta timmar ska spenderas i Estlands huvudstad, och jag misstänker att större tiden kommer att spenderas i någon slags spritaffär/bar. Det kommer bilder sen, om inte här så på Facebook, var så säker!
Nej, nu måste jag nog ta och packa, båten går ju en viss tid, och jag har en tendens till att vara lite lätt sen ibland.
Jag säger som dom gör i Estland, Terve!
I DAY!
Eller som min kära tvilling/storebror skulle ha sagt... "alltså jag dööör!"
Påvägen hem från apoteket, som jag kom till strax innan ett ungefär.. (jag sa ju det...tidsoptimist), så satte jag mig med mina kryckor på rälsbussen hemöver.
Om man någonsin tycker att det är jobbigt att gå i tunnelbanan när den börjar åka, så försök göra det med kryckor.
Kan nog ha sett tämligen intressant ut.
Nonetheless, så när jag väl satt mig så såg jag att jag satt mitt emot fröken Olga från Andra Avenyn (Ja, jag vet att det är pinsamt, men jag är stolt tittare) , aka Nanna Blondell, och som även jobbat på MTV.
Och inte nog med det, utan en konstig full rumänsk kille började trakassera henne och hennes kompis, men det var som med dom gamla goda Krambjörnarna (minns ni dom - eller är det jag som är för gammal?), det bara strålade kärlek från hennes mage, (kan bero på nötterna hon åt) och han blev glad och trevlig och gick därifrån.
Sekunden efter så kollar jag ut på perrongen och jag ser en konstig kvinna med rakat hår och storblommig kjol som springer omkring och skriker, och springer rätt in i dörren när hon missar tåget som jag satt i.
Men hon måste ha fått in ett finger eller något för hon hann med in, och då ser jag att det är ju ingen mindre än...(fanfar).... LEILA K!!
Denna fantastiska hemlösa nerknarkade gamla electrobögikonen. Som även blev påkörd häromåret. (se bild nedan)
Hon sjunger lite lätt i tunnelbanan, och sen hoppar hon av, så jag känner mig nu manad att bifoga hennes mest fantastiska låt ever. Den gamla dängan Electric. Hoppas hon repar sig.
Nej, nu ska jag väl sova, eller fortsätta snacka med Junior, denna fantastiska dansare (and dont you disagree)!
Imorgon kommer bilder på mina piller som jag har hypat så mycket om.
TTFN
Så som i himmelen, så ock i tvättstugan
Ja, lördag kväll. Vanligtvis så brukar det vara fest, men jag sitter hemma och knaprar piller jag.
Tänkte att jag skulle få något gjort så jag beslutade att tvätta. Men i varven mellan tvättstugan slötittade jag på tv:n och satt vid datorn.
Precis när jag skulle gå iväg, så händer detta;
Alltså, kan man vara fjolligare? Nu snackar vi animefigur här...Tänk sailor moon när hon gråter, ni vet, det sprutar värre än en brandslang (Ja, jag hade kunnat gjort det snuskigare också, men jag har väl lite stil) helt sjukt.
Men fan va hon gal på bra.
Nej, nu måste jag gå och hämta tvätten, sen ska jag in till stan på jourapoteket och hämta mina piller.
(Jag vet, jag har skrivit om dom typ hela tiden, men jag är inte så jävla effektiv utan mer av en tidsoptimist, så jag har inte riktigt kommit iväg än) Och just det, tvätten.
Tur att apoteket har öppet dygnet runt.
Tänkte att jag skulle få något gjort så jag beslutade att tvätta. Men i varven mellan tvättstugan slötittade jag på tv:n och satt vid datorn.
Precis när jag skulle gå iväg, så händer detta;
Alltså, kan man vara fjolligare? Nu snackar vi animefigur här...Tänk sailor moon när hon gråter, ni vet, det sprutar värre än en brandslang (Ja, jag hade kunnat gjort det snuskigare också, men jag har väl lite stil) helt sjukt.
Men fan va hon gal på bra.
Nej, nu måste jag gå och hämta tvätten, sen ska jag in till stan på jourapoteket och hämta mina piller.
(Jag vet, jag har skrivit om dom typ hela tiden, men jag är inte så jävla effektiv utan mer av en tidsoptimist, så jag har inte riktigt kommit iväg än) Och just det, tvätten.
Tur att apoteket har öppet dygnet runt.
Defying gravity
Det här har blivit min themesong på den sista tiden, och även om den failed me sist så känns den nu ännu mer rätt.
"Its time to trust my instincts, close my eyes and leap...
Its time to try defying gravity, I think I'll try defying gravity, and you cant pull me down..."
Missa inte slutet då hon far upp i luften, så jävla grymt, jag gråter varje gång!
"Everyone deserves a chance to fly, and if I'm flying solo, at least I'm flying free,
To those who ground me, take a message back from me...
Tell them how I am defying gravity, I'm flying high, defying gravity, and soon I match them in renown"
Imorgon bär det av på en fantastiskt lyxig kryssning till ....(trumvirvel) Tallin!
Ska bli grymt kul, men innan dess, så ska jag till apoteket och hämta ut mer knark.
And dont worry, jag ska inte blanda med alkoholen... Jag får köra mer barhäng än dansgolv helt enkelt..:D
Tills vidare, peace out, och just det, trevlig Jesus-dog-led-och-återuppstod-för-typ-2000-år-sen-helg.
Jay!
I would like to thank the academy, my family, and of course God!
Det är ingen fraktur, men fett stukad, men det kan jag, been there done that, I should get a t-shirt!
Efter fyra timmar på sjukhuset, varav 15 min var effektiv tid med läkare och röntgen, så är jag hemma och neddrogad med något som tydligen "är väldigt beroendeframkallande" enligt min läkare.
Jag har bara ett ord att säga nu, Morfin!
Det är ingen fraktur, men fett stukad, men det kan jag, been there done that, I should get a t-shirt!
Efter fyra timmar på sjukhuset, varav 15 min var effektiv tid med läkare och röntgen, så är jag hemma och neddrogad med något som tydligen "är väldigt beroendeframkallande" enligt min läkare.
Jag har bara ett ord att säga nu, Morfin!
Är det så det ska vara?
Jag trodde väl aldrig, att jag, Johan Nicklas Forsberg, skulle starta en blogg..
Anledning? Jag är lite för bra för det känns det som.
Det här är då jag, fast jag har kortare hår men frisören klippte av det, mot min vilja.
(Ja, jag är fortfarande bitter..)
Anyhoo. Anledningen är att jag vill skriva av mig lite just nu. För precis när jag kom över det som var, och bara var lite skönt bitter så har jag nu gått och stukat min fot, för tredje gången på ett år.
Så nu känns det surt som fan, men jag ska iväg och röntga den nu och är det en fraktur, då vet jag inte riktigt vad jag ska göra. "Bit ihop och le kanske", det brukar vara mitt motto.
Men, eftersom att jag aldrig kan gå två månader utan att ha problem eller vara skadad så börjar jag lacka på riktigt.
Vi får väl se vad som händer med bloggen, om den lever kvar och blir en storsäljare eller om den bara är en skit i informationsrymden. Jag måste nischa mig.
Aja, jag uppdaterar väl när jag kommer hem från Sabbatsberg och S:t Görans.
Oh, and by the way, om det saknas ett y här och där så är det inte för att jag har fått akut dyslexi utan att den tangenten har fastnat på skrivbordet.
Fred ut.
Anledning? Jag är lite för bra för det känns det som.
Det här är då jag, fast jag har kortare hår men frisören klippte av det, mot min vilja.
(Ja, jag är fortfarande bitter..)
Anyhoo. Anledningen är att jag vill skriva av mig lite just nu. För precis när jag kom över det som var, och bara var lite skönt bitter så har jag nu gått och stukat min fot, för tredje gången på ett år.
Så nu känns det surt som fan, men jag ska iväg och röntga den nu och är det en fraktur, då vet jag inte riktigt vad jag ska göra. "Bit ihop och le kanske", det brukar vara mitt motto.
Men, eftersom att jag aldrig kan gå två månader utan att ha problem eller vara skadad så börjar jag lacka på riktigt.
Vi får väl se vad som händer med bloggen, om den lever kvar och blir en storsäljare eller om den bara är en skit i informationsrymden. Jag måste nischa mig.
Aja, jag uppdaterar väl när jag kommer hem från Sabbatsberg och S:t Görans.
Oh, and by the way, om det saknas ett y här och där så är det inte för att jag har fått akut dyslexi utan att den tangenten har fastnat på skrivbordet.
Fred ut.
