En natt i livet på Seven Eleven

Det började med ett bråk. Ja, inte med kollegorna då, eller kunderna för den delen (än) utan med dom nya kassorna. Jag har ju inte haft med dom att göra tidigare och dom gillar tydligen inte alls mig. Det är någon slags automatisk grej som man kör in pengarna i och har man tur får man växel tillbaka.

Rodde inte kom i tid blev jag ju helt övergiven där med en maskin jag aldrig har hanterat men geni som man är så löste ju det sig ändå. Sen brakade kvällen loss. Det är ett intressant arbete ur samhällssocial (är det ett ord?) synpunkt då kvällens gång reflekteras i besökarnas fyllor och mål. Det är mycket cigg och mycket folköl i början, som går mot mer cigg, folköl och senare även mat.

Redan i början kom en kund in och berättade att det var värsta tårgaskriget utanför. Tur för Rodde som två sekunder tidigare var påväg in. Jag tänkte inte mer på det, man tar ju liksom inte allt på allvar, men någon timme senare kom polisen in och började snacka med mig. Jag vet inte hur mycket man får säga, men det hade hänt ett brott, och dom misstänkte att vi kanske hade fångat någon på våra kameror.
Så vi utbytte information och sen försvann det ur minnet. Ända tills vi hör skrik, ser några springa förbi och sen ser typ tio poliser med batonger i luften skrikandes efter. Och efter dom en pikébuss i 180. Helt galet.
Undra om det står i tidningen idag?

Det var inte allt som hände heller. Vi hade ju en massa fyllon och däribland en skolkamrat och två gamla ragg.
En skön kille kom in vid fyratiden då de flesta redan har dragit hem och stod och pratade i telefon. Han var riktigt jävla dragen och sa "jag kommer hem till dig nu, jag tar en taxi". Och i början lät han rätt okej ändå, trots fyllan, man trodde han hade koll. Men sen kom; "Marika, jag är så full.... vart är jag? På Seven Eleven? Va fan!"
Sen började han bråka med en kinesisk utbytesstudent och ville få honom att tro att han är rasist så att han kunde skälla ut honom för att han faktiskt inte var det. Men kinesen fattade ju inte ett ord svenska, så det var en väldigt bisarr konversation

 

Kändisspaning hade jag också, Viktor Åkerblom-Nilsson med flickvän Sara Varga var in. Hon var full, plastig och dryg medan han var full, snygg och trevlig. Intressant par, hon måste vara bra i sängen.



Hela tre slevenmedarbetare kom in på fyllan och ville ha mat, så jag är ju inte ensam om att göra det, det kändes skönt!
Det bästa med allt är ändå att när man ska gå hem, så är det en massa skit som ska slängas. Då råkar det ramla ner i min väska.


Detta fick jag med mig hem, och det är mer än det ser ut att vara. Frysa in säger jag bara!

Nej, nu ska jag hämta tvätt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0