Ge mig en fettsugning nu.
Det är väl klart. När man precis har lärt sig att titta på sig själv i spegeln med kläder på sig så vill dom att man ska ta av sig dom och dansa i bara hotpants.
Life as a dancer säger vissa. Jag säger att det aldrig kommer att sluta bra för mig. Jag kanske skulle göra det på ett jobb där jag är anställd för att jag är bra på att dansa. Då vet jag ju att folk kommer att titta på det. Men i skolan blir du utplacerad, inte för att du är bra, utan för att dom måste göra det. Och ska jag då stå där och försöka dansa med min dåliga teknik och krokiga armar och ben, och göra det i bara hotpants. Inför hela jävla skolan som inte gör annat än att döma.
Jag förstår grejen, absolut, men ingen förstår mig.
Nu blir det till att göra allt jag kan göra på två veckor för att komma ett litet steg på vägen. Synd bara att vi har rep onsdag och genrep på och inför skolan på fredag. Tills dess kan jag nog inte göra så mycket. Men man får göra vad man kan och hoppas på att han ändrar sig.
Det är liksom på den nivån.
Kör bara! Förstår din känsla! Du har inget att skämmas för så skit i att folk dömer! Om de gör det är det bara för att de är avundsjuka och bittra!